IPE-GS - en pulsförlängarkrets för generella bränslesystem
Kan användas i både flerpunkt- och sekventiella system.
G-serien är ett smartare alternativ än mina tidigare alster. Det brukar ju vara så att det tar några prototyper innan det sätter sig. G-serien tvingar
spridarna att vara öppna en längre tid - så vad tycker insprutningsdatorn om det? Då de flesta system för insprutning i bilar inte har bättre
kontroll på den drivande transistorn, så spelar det väl ingen roll? Datorn vet inte vad som pågår men om det dyker upp ett insprutningsdito
som gör det, d v s skulle känna på bränslespridarna - då kan det bli problem! Det kan ju vara så att det kan finnas flera datorer i en bil och
där en av dem enbart intresserar sig för huruvida de andra systemen sköter sig? Dock går det faktiskt att arrangera varje spridare med en
diod och ett motstånd vilket simulerar en spridarspole. Därmed kringgår man även det problemet.
Det är bekvämt om man slipper bryta förbindelsen spridare/dator men har man extra kontakter till sina spridare så kan man med ett obefintligt ingrepp
åstadkomma en avskiljning, men det blir lite mera kablar att hålla reda på. Råkar man inneha den ordinära multipont-insprutningsprincipen och
som är baserad på en transistor, ja då räcker det med en kabel: En kabel från en spridare och till denna krets - det är ju inte så farligt?
Du behöver inte tänka på strömförsörjningen till IPE-GS. Den kabel som styr bränslespridarna har en andra uppgift, nämligen att också leverera
ström till enheten. Spänningen och strömmen hämtas från spridarna och omvandlas till 7,5 volt. Strömförbrukningen är liten och med alla extramoduler
inkopplade drar detta som mest 50mA, men oftast mindre. Denna försörjning fungerar bra även om du har högohmspridare. Matningsenheten i IPE-GS påverkar
inte de uppkomna spikarna som uppträder då en spridare stängs. Spänningsspikarna är en del i spridarnas konstruktion och ska i normala fall existera.
Pulsbreddprecisionen är lika hög för G-serien som för någon annan konstruktion, även om utomhustemperaturen varierar och detta har jag kollat upp förstås.
Vidare är G-serien baserad på MOSFET-transistorer, inte IGBT-transistorer - som är dyrare.
En väsentlig fördel med IPE-GS är att den potentiometer som styr hur stor pulsförlängningen ska vara även kan styra andra enheter. Det jag pratar
om är SQ-modulen. Denna modul används om man äger ett sekventiellt system där varje spridare måste ha en separat styrenhet. SQM är mindre än IPE-GS
och som jag har valt att kalla för baseboard. Det är alltid nödvändigt med minst en IPE-GS-baseboardenhet.
Det går faktiskt att bara ha ett ”baseboard” och få till en fungerande pulsförlängare - så länge bilen inte har ett sekventiellt system vill säga.
Från en väsentlig fördel till en väsentlig skillnad gentemot tidigare versioner är möjligheten att åstadkomma en helautomatisk bränslereglering.
Se ”automatisk bränslereglering” för närmare studium.
Till sist kan jag visa hur man bör förfara om man inte tänkt nyttja något extra utan bara är intresserad av att få till en fungerande konstruktion,
vilket löser problemet med för låg införsel av bränsle i motorn (en mulipointbil).
En oscilloskopbild visar hur spikpulsen ser ut mellan den ordinarie pulsen och tilläggspulsen. Observera att öppningstiden är mycket
kort här, annars är det svårt att fånga den på bild.
En annan oscilloskopbild visar systemstyrpulsen som bland annat ligger på basen tillhörande T3. Ett bra sätt att konstatera fel på T3
eller på något annat är att se om systemstyrpulsen verkligen existerar.
Oscilloskopbilden med IPE-GS som jobbar med en bränslespridare kan se ut så här. Beroende på vilken zenerdiod D1 man har valt
så bestämmer denna komponent utseendet på spänningsfluktrationerna. Väljer man som här en zenerdiod som tål hög effekt blir
transienterna större än om man väljer en med lägre effekttålighet. För denna bild har jag valt 1N5368 medan den på första
oscilloskopbilden är BZT03C47.
Angående ersättningskomponenter så kan MOSFET-trissan: IRLR3410 ibland vara
svår att få tag i, men då kan man istället välja IRL520N och som även E;kit har i
sitt sortiment. Den är lite sämre än ordinarie men för sekventiella system så räcker
den gott och väl... För riktigt tunga laster där trissan ska dra ner ett helt gäng
med spridare väljs med fördel istället IRL540N. Båda dessa transistorer jobbar med
logiknivåer - ett krav man inte bör kringgå, eftersom pulsenheten även ska fungera
när matningsspänningen faller ifrån kraftigt. Gällande tyristor 2N5064 så tillverkas
inte denna längre! Samma bulletin gäller för transistor BS170 och vissa modeller
av BD139. 2N5064 kan ersättas med MRC100-6, BT169, C106 eller C103. BS170
kan ersättas med 2N7000. Det är lite trist att nästan samtliga halvledare som valts
till projektet är på utgående fast är man lite klurig så borde man greja även den
biffen.
Gällande NTC-motstånd (220 ohm vid 20°C): Om man placerar det i serie med R12
(12000+220 i sekventiella system) får man extra fin kompensering vid kyligt
väder, då pulsen börjar förlängas lite men förblir oförändrad vid varmare
väderlek. Hur mycket överkompensation man vill ha beror då på motståndets
storlek. Högre resistansvärde ger kraftigare pulsförändringar vid olika
temperaturer.
Väljer man att nyttja T5 kan man förbättra kretsens prestandan genom att
testa höga värden på C4. Jag provade med 3300n vilket gav extra hög linjäritet.
C4 behöver inte nödvändigtvis vara en plastkonding - billiga elektrolyter funkar
också men kan bli lite svajigt, därutöver bör D9 ändras till en schottkydiod.
Försök har gjorts med de mer temperaturtåliga komparatorerna LM293 och LM2903.
Även den militära typen LM193 har testats, men inga av nämnda fungerar här!
Det jag har kunnat konstatera är att just detta elektroniska arrangemang ställer
särskilda krav på vissa komponenter. Dessa tre för ändamålet lämpligare komparatorer
passar sig helt enkelt inte här. Om R6 ändras från 1k till 2k7 börjar det fungera
hjälpligt men extrapulsen blir för kort och funktionen kan helt upphöra om
matningsspänningen faller ifrån. Så tillvidare är det SMD-varianten LM393M
som gäller och den verkar fungera tillfredsställande ned till -18°C.
De mer temperaturrobusta IC-kretsarna LM293, LM2903, LM239, LM2901, LM258,
LM2904 etc. nyttjas dock med fördel gällande mina choke- och anrikningsmoduler
- där även AUTOGM, LMD, CSC och CSD ingår. Vi pratar ju utomhusbruk här och
tydligen har just denna detaljen förbigått mig i flera år...
Om du vill titta närmare på detta projekt så kan du ladda ner det här:
I zipfilen kan du finna allt som behövs för själva byggnationen (manualer, scheman och PCB-filer)
- förutom att förverkliga det.
# A-2
En ny modul som heter AFE har lagts till (110620), men denna kräver ingen ytterligare
modifiering mer än att den kopplas in mot baskortet. AFE står för Automatic Fuel
Enrichment och ser till så att bilen får ca 15% mera bränsle innan motorn är driftvarm.
När motorn är driftvarm återgår systemet till normal bränslemängd - som om AFE inte
existerade. AFE styrs av ett NTC-motstånd
som måste monteras på motorblocket.
# A-3
Modulerna AC (automatisk choke) och AFE (automatisk bränsleanrikning) har med tiden
blivit ovärderliga, så därför tog jag nyligen fram (1206) en anpassad modul för IPE-GS
(men endast för flerpunktssystem) som innehar båda funktionerna. Denna modul
heter ACF och kommer ursprungligen från IPE-GP. Denna ACF är dock designad för
temperaturstyrd anrikning, inte tidsstyrd anrikning som den till IPE-GP är.
# A-3
En smärre uppgradering har skett 1207. Ny information gällande detta
NTC-motstånd. Man kan lika gärna nyttja
bilens egna temperatursensor så slipper man att tillverka en till. Denna finess gäller ACF-modulen till
GS och för S. Alltså, den ordinarie temperaturgivaren kan kopplas in i stället för det bilden visar,
såvida man inte låter CSD sköta choken och anrikningen?
# A-4
NTC utgår eftersom den är onödig. NTC verkade inte för mindre temperaturavvikelser utan
de blev större. Under våren 2017 gjordes noggranna undersökningar av temperaturdriften
och det visade sig att T5 orsakar stor drift (större än NTC). Funktionen för T5 har inte
ändrats i sekventiella system men dess uppgift har övertagits av en vanlig NPN-transistor
- BC546B, och inte som förut med en darlington-transistorn - BC517. När T5 brukas ska
R12 anta det fasta värdet 12k ohm och R52: 22k ohm. I sekventiella system krävs bättre
avkoppling av matningsspänningen 7V5 och CN6 vilket inte har uppmärksammats förut.
LM393 för själva IPE-funktionen kan inte ersättas med exempelvis LM293 men för alla
andra moduler baserade på LM393, LM339 eller LM358 har ändringar genomförts.
Ändringarna omfattar IPE-GS, IPE-GP, IPE-S, AUTOGM, LMD, CSD, CSC och SSC.
Dessa IC-kretsar är då ersatta med LM293, LM239 och LM258, vilka är bättre
anpassade för rådande utomhusklimat.
