|
Här och där kan man läsa om dem som försökt hitta andra användningsområden för det prisvärda och energirika motorbränslet E85. Där finns mycket
etanol att hämta och den är dessutom så gott som vattenfri. Destillation bör naturligtvis vara ett alternativ, men frågan är vad som händer om man separerar ut etanolen från detta bränsle genom att tillsätta vatten och sedan använda det som ett bränsle i spritkök eller kanske till en spritvärmare? Med det senare avser jag en eller flera brännare som är placerad inomhus och som skapar direktvärme. Ett slags fattigmans braskamin, d v s ett extra tillskott av värme som egentligen är ett substitut istället för en fast kamin/eldstad. Då rödsprit är ganska dyrt så syntes inte den iden så smart, men frågan kommer i ett annat sken om man istället kunde använda sig av E85... Sådana spritvärmare är ingen nyhet, ty metoden finns för inköp om man tycker det är ett bra sätt att värma sitt hus med? En unik fördel med vätskebaserade bränslen är att man kan slopa rökgaskanalen (i likhet med ett stearinljus eller värmeljus) då all värme går ut i lokalen. Verkningsgraden är därför 100% för en öppen spritbrännare och därmed större än för en braskamin och andra värmepannor. 
En hemmabyggd spritvärmare beståendes av tre brännare kan se ut så här. De tillhör från början armens fältkök (m/40) och är
förbundna med två mässingsrör (hårdlod). Dessa prylar kan man skaffa billigt på ÖoB - exempelvis i Skänninge. Som sagt, så länge E85 kostar som det gör nu (2011) lär det nog dröja innan rödspriten kan konkurrera bort E-spriten? Det krävdes dock en mängd olika experiment innan en miljövänlig och kostnadseffektiv metod uppenbarade sig. Det har visat sig att förutom vatten är det nödvändigt med en tung lättflytande nafta eller petroleumprodukt såsom; diesel, vissa smörjmedel, tändvätska, fotogen eller paraffinolja (lampolja) - för att separationen mellan bensinen och etanolen ska bli effektiv. Petroleum och nafta är dock olika namn för samma sak. När man har mätt upp allt (E85, nafta och vatten) är det bara att blanda dessa ordentligt och sedan vänta på att separationsprocessen skiljer av spriten från bensinen. Det som flyter ovanpå (återstoden) består mest av bensin med inslag av nafta. Huvuddelen av naftan är löst i spriten vilket då är en del i E-sprit. Återstoden är dock ett energirikt bränsle och skulle kunna återvinnas som motorbränsle. Detta är således mestadels bensin spetsad med nafta. I vilket fall som helst syntes återstoden vara mycket lättlöslig i diverse bränslen (bensin, diesel, E85...), så det är bara att hälla i bensintanken. Tvärtom vad man kan tro brinner E-sprit ungefär som vanlig rödsprit utan att sota eller orsaka dålig lukt i den lokal som förbränningen äger rum. Endast en svag doft av grillparty kan eventuellt noteras även om man eldar hårt med flera brännare inomhus, trots att E-spriten innehåller både bensin och nafta - fast i små mängder då. Dagens diesel och tändvätskor är dock anpassade för att värna om en god miljö och dessa förbränns då utan att det bildas en massa onödiga restprodukter. Men det är klart, hittar man ett billigt parti rödsprit så är nog detta att föredra (i jämförelse med E-sprit). Man kan exempelvis använda två femlitersdunkar. I den ena dunken gör man själva tillredningen av E85, vatten och nafta - den andra dunken fylls med färdig E-sprit. Jag har tidigare föreslagit vakuumslangar men dessa sväller upp av E-sprit - däremot fungerar PVC-slangar i E-sprit. Man börjar med att hälla upp E85 till fyraliters-strecket. Därefter tillsätter man 10 volymprocent nafta och 20 volymprocent kranvatten. Det blir 400 ml nafta och 800 ml vatten. Tillsammans blir detta 5200 ml men p g a krympningen blir det 5 liter. Vänta sedan några timmar innan avskiljningen påbörjas - via slangen genom att nyttja hävertprincipen. Tiden är inte direkt kritisk här; 3 till 5 timmar är lagom. 
Stadiet då det är dags att skilja av.
Jag har även experimenterat med 35% vatten i E85, men tyvärr luktar detta mer bensin och man måste preparera med aceton för att inte doften av bensin ska bli märkbar, men metoden med nafta separerar däremot bort nästan all bensin. E-sprit innehåller förutom etanol, vatten, bensin och nafta även denatureringsmedel och MTBE. Det luktar avskräckande och smakar nog inte så gott. Nu kan jag inte säga med hundra procents säkerhet att ingenting skadligt produceras under själva förbränningen men det är i all fall inget som märks på kort sikt. De gånger jag har känt bensinlukt blir det ganska obehagligt och då inträder snart huvudvärk som en följdeffekt. E-sprit med naftametoden
En alkoholmätare (hydrometer) visar 86%. Valet av nafta är av stor väsentlighet för graden av beläggningar som med tiden bildas inuti en ordinär spritbrännare (liknande den för ett trangiakök). Efter en längre tids utprovning av olika spritbränslen har det visat sig att nafta som är sotbildande också orsakar en beläggning i brännarens innandöme. Denna beläggning ger upphov till rökbildning och täpper till de små hål som sitter i en cirkel på brännarens ovansida. Röken bildas bara efter spritbrännaren slocknat - brännaren är mycket het då. De oförbrända resterna ligger då och pyr så att inomhusmiljön stundom blir förpestad. Fortgår en förbränning med en sotbildande nafta såsom diesel eller tändvätska, så kommer spritbrännaren bli helt igensatt, vilket gör det nästan omöjligt att använda den. Det enda sättet att rensa en igensatt brännare från beläggningarna är att hetta upp den med en gasolbrännare och så att säga bränna/elda upp dessa bränsleresten - sörj dock för god ventilation när detta sker! För att undvika att det bildas beläggningar kan man göra två saker. Först och främst ska man välja en nafta som inte sotar och i det fallet är det endast tänkbart att nyttja lampolja eller paraffinolja och inget annat. Lysfotogen är den näst bästa naftaprodukten men är dock något sotbenägen även den. Lysfotogen används helst inte inomhus utan är anpassad för utomhuslyktor (fotogenlyktor). Lampolja/paraffinolja är för inomhuslyktor fast har ändå en benägenhet att orsaka dålig luft vad tiden lider. Kan man tillsätta något annat ämne för att minimera kvarvarande sot? Svaret verkar vara jakande på den punkten. Jag har testad diverse salter, bränslen och oxidationsmedel utan något fördelaktigt resultat. Vad som däremot fungerade var att addera en ytterst liten skvätt röd glykol i den färdiga E-spriten. Observera att man bara ska använda röd koncentrerad glykol, inte den blå eller gröna! Glykolen blir kvar i brännaren och verkar binda beläggningar. Dessa kan då avlägsnas genom att man tvättar/sköljer ut spritbrännaren med vanligt vatten och varför inte med diskmedel? Detta är bara nödvändigt efter en längre tids brukande. Det jag har märkt är att brännarkonstruktioner som består av flera ihopkopplade brännare med rörförbindelser, är mindre benägna att puffa då förbindelsen jämnar ut tryckstötar. Sådana kaskadkonstruktioner kan man alltså köra med bredare rengöringsintervall i jämförelse med enkla spritbrännare. Halten röd glykol (longlife G30) är 1 ppt (0,1%) vilket är lika med ett kryddmått per liter E-sprit eller 1 ml glykol per 1000 ml E-sprit. Numera finns en sista utväg och det är att välja E-sprit+ istället för vanlig E-sprit, ifall naftan fortfarande är ett gissel? Ett litet dyrare alternativ men ändå billigare än ren rödsprit. Man kan göra en lista med den bästa naftaprodukten överst och den sämsta (sotigast) nederst:
En innehållsförteckning (volymprocent):
E-sprit har densiteten 830 kg/kbm och värmevärdet 25 MJ/kg. Det är ett substitut för rödsprit och innehåller nafta vilket gör att det känns fett/halt i jämfört med rödsprit, därtill innehåller det vatten. Det brinner relativt säkert och slocknar inte av sig själv. Förbränns E-sprit i en för ändamålet avsedd spritbrännare bildas inget vatten, men eldar man i en skål blir förbränningen ofullständig och då bildas både vatten och sot. Lågan är gul och sotande men orsakar inte mer besvär med inomhusmiljön än med värmeljus. Rödsprit har värmevärdet 28,5 MJ/kg och är något bättre än E-sprit. För en viss mängd rödsprit krävs det 10% större mängd E-sprit för att inte värmevärdena ska diffa. Vid en prisjämförelse får man ta 1,1 gånger rödspriten (vilket ger mängden E-sprit) och för att få fram mängden E85 så tar man mängden E-sprit gånger 0,9. Mängden nafta är 0,1 gånger mängden E85. År 2011 kostar E-sprit ungefär hälften av vad rödsprit kostar (gäller dock med lampolja och utan att bensindelen återvinnes). E-spriten är inte ett bra rengöringsmedel då naftan skapar fettfläckar och eftersom det innehåller vatten kan det underblåsa rostbildning, fast då det innehåller naftan så kan det vara tvärtom? E-sprit kan bli grumligt om det få stå och dra till sig vatten - kan dock motverkas genom att tillsätta röd- eller k-sprit. Grumlighetssymtomet är ett tecken på att naftan långsamt vill fasseparera. Häller man upp E-sprit som är fasseparerad får man högre andel nafta i spritbrännaren än vad som kan förbrännas och sot bildas därmed. Detta scenario kan lätt undvikas genom att skaka flaskan/dunken med E-sprit innan man häller upp. Ett annat sätt är att tillsätta 5-10% industrisprit, någon annan alkohol eller aceton till den färdiga satsen E-sprit - om man inte vill skaka. Som bränsle i spritkök är E-sprit ett tveksamt alternativ men det bör då tillredas med 15% nafta och 15% vatten istället för 10/20. Detta ger en något starkare men mer grumlingsbenägen E-sprit: Hydrometervärde 90%, etanol 72%, nafta 9%, bensin 3%, vatten 13%, densitet 820 kg/kbm, värmevärdet är då 27 MJ/kg - i övrigt samma som 10/20-varianten. Undvik att använda 15/15 till spritvärmare inomhus och ska det användas i spritkök bör det blandas med hälften metanol först. Försöker man göra ännu starkare E-sprit så ökar halten av naftan så mycket att den inte hinner förbrännas - med sot och rök till följd av detta. 
Den högra bilden visar en spritbrännare i aktion - modell 40 laddad med E-sprit.
Under det att man tillsätter vatten krymper det totala innehållet. Mängden E-sprit kan approximativt beräknas utifrån den mängd E85 som står till förfogande: Mängd E-sprit = 1,1 x E85 Den avskilda spriten från femlitersdunken är ungefär 1,1 x mängden E85 som var fyra liter; 4 x 1,1 = 4,4 liter - alltså blir det 4,4 liter E-sprit. Mängden av återstoden är ungefär 0,15 x mängden E85; 4 x 0,15 = 0,6 liter. Kanske föranleds man tro att högre sprithalter går att framställa genom att tillsätta (stora mängder) extra bensin i fasseparationskärlet? Eller kommer spriten bli mera bensinfri om extra bensin tillsätts? Svaret på båda frågorna är nej. Oavsett bensinhalt blir inte halten bensin i spriten som ska avskiljas senare - mindre än ca 5% (använder man naftametoden blir dock bensinhalten lägre). En stor bensinmängd gränsar förstås snabbare upp vätskorna men det är vatten- kontra etanolhalt som bestämmer hur stor bensinhalten är. 
Armens fältkök (något modifierad här) kan användas som ett mobilt campingkök under semestertider. Rätt så rejält prisvärd
(35kr), om man jämför med ett nytt kök av modell Trangia. Är man ute efter en spritblandning till spritkök finns produkter såsom Tenol, ”spisbränsle” etc. Vilka faktiskt genererar sot trots att de ska vara optimerade för att användas i spritkök? Anledningen är att de av säkerhetsskäl måste innehålla denatureringsmedel samt halten metanol får inte överstiga 10%. Med tanke på regelverket kring etanolprodukter är det lätt att förvånas av hur dyrt Tenol faktiskt är när det ändå inte fungerar. Tanken är att folk som ändock väljer att dricka Tenol - inte ska behöva avlida eller bli blinda. Visst är Tenol ett högeffektivt spritbränsle men då sotet bildar en isolerande yta på exempelvis ett kokkärl, blir värmeöverföringen hämmad och en massa energi går till spillo. Denatureringsmedlet och färgämnet bidrar förstås till sot men även destillerad rödsprit sotar. Enligt Wikipedia skall ren etanol inte sota, d v s brinna med blå låga såsom även metanol gör. Dock sotar aceton trots att den är ”kemisk ren”. Detta beror då på tillsatsämnen som skapar en gulaktig låga (synlig låga). Finns det något sätt (förutom destillering) att rena exempelvis rödsprit så att det inte sotar - vore ju det positivt. Tillsätter man 1/3 del eller hälften metanol så minskar sotet till i princip noll. Ett högeffektivt och sotningsfritt bränsle skulle då vara rödsprit utblandad med hälften metanol. Metanolen är mindre energirikt än etanol (22 MJ/kg), men enbart etanol/rödsprit brinner nästan för intensivt, så att lågorna slår ut från spritköket - därtill blir det sot. Med hälften metanol brinner det lagom starkt och med blå låga (indikerar högenergistrålning). Själv föredrar jag Frosty's Spisbränsle med metanol 50/50, eftersom det är en vattenfri spritprodukt (vilken inte rödsprit är) - och fri från färgämnen. 
Flaskan som man ska förvara rödsprit i är ypperlig när man önskar separera någonting. Det är bara att skruva av korken (inte
helt) och sedan klämma på flaskan.
| ||||||||||||
