|
Ju större prisskillnaden är mellan vanliga fordonsbränslen respektive nyare alkoholbränslen, desto större blir behovet av att skifta eller konvertera sitt
fordon till ett annat bränsle. Det gäller även för dieselolja! Även dieselmotorer kan köras på etanol men p g a etanolens lägre värmevärde så måste
det in mer bränsle. ED95 är ett ganska nytt ersättningsbränsle för dieselolja och innehåller 95% etanol - resten är tändförbättrare, korrosion och
smörjtillsatser. Tändförbättrarens funktion är att göra alkoholbränslet mera diesellikt, så dieselolja i sig är en tändförbättrare om man nu blandar
det med alkohol. Ren dieselolja är egentligen inget bra bränsle - det är svårförångat och trögflytande så att det brinner ofullständigt. Blandar man diesel med bensin får man ett bättre dieselbränsle. När dieseln antänds strax efter att den sprutats in i cylindern antänds även bensinen - ty dieselmolekylerna fungerar som ”flytande tändstift”. Vatten kan bli ett stort problem i dieseltankar. En liten mängd vatten kan orsaka en förödande bakterietillväxt som sätter
igen hela bränslesystemet. Blandas bensin regelbundet i diesel existerar inte det problemet, men vattnet lär inte försvinna. För att bli av med det måste
en alkohol tillsättas. Blir vattnet tillräckligt uppblandat med alkoholen kommer det även att blandas i dieseln. Etanol kan jämföras med bensin - det ökar
dieselns brännbarhet. Av den anledningen borde E85 vara en lika bra tillsats i dieselolja som bensin. Till skillnad mot förr
är E85 faktiskt fullt blandbar med den dieselolja som säljs för personbilar. Det är alltså inte såsom fallet är med Diesohol där man måste nöja sig med en
emulsion av etanol och diesel, utan man kan blanda dagens E85 och diesel i vilka proportioner som helst. Det man kan göra är att först testa så att det
verkligen stämmer med de produkter man tänkt att blanda innan man inhandlar större volymer. Väljer man att införa etanol såsom en huvudkomponent i ett alternativbränsle istället för diesel så måste dieselmotorn det gäller konverteras - den kommer då att förbruka mer av detta bränsle, samtidigt kan etanolen kräva högre kompression vilket medför att bränslemängdkravet förblir oförändrat (verkningsgraden ökar), men detta kanske reduceras p g a bensininnehållet? Dieselpumpen lär få sämre smörjning och hur detta påverkar livslängden är svårt att sia om? Nu upplåter jag istället denna webbsida till andra alternativa och mera vettiga etanoldieselrecept och som då är avsedda för dieselmotorer. Utöver reguljär dieselolja så kan denna sida även rymma andra biorelaterade dieselprodukter, såsom exempelvis Raps. Bönder brukar inte sällan ha löst sina bränslebehov med egenproducerad rapsdiesel, vilket ofta räcker och blir över även när utomstående vill tanka sina bilar och på så sätt spara in några kronor. Vissa krav måste ställas för att ett bränsle ska kunna publiceras här. Etanoldieseln får inte börja skikta sig så fort det börjar bli lite kyligt ute. Temperaturen när fasseparation sker ska uppges i möjligaste mån. För att förhindra att fasseparering inträffar så kan man tillsätta IPA eller isopropanol. Denna sekundära alkohol ökar stabiliteten i etanoldiesel och minskar alltid risken för fasseparation/skiktning av diesel- och etanolkomponenterna betydligt. Andra egenheter och fakta ska finnas lättillgängligt under respektive bränsle. Detta kan handla om energiinnehåll, densitet, viskositet, pris osv.
Gällande ED10: Det är mycket sällan jag erhåller olika resultat från andra motorintresserade där ute, men ibland får man ta
emot tips som driver utvecklingen framåt. Detta gäller framtagningen av ED10. En person bosatt i Linköping (som önskar vara anonym), har under lång tid
testat och dokumenterat olika spritkonstellationer i sin dieselbil. Olika blandningar av IPA, min tillsats ISO och E85 har stöts och blöts både under vackra
och stränga klimatförhållanden. Slutligen har det gått att slå fast ett recept som alltid ska fungera. ED10 kan man väl kalla denna etanoldiesel och den
skiljer sig från de andra eftersom det innehåller så lite etanol. Det intressanta med ED10 är att den ska sänka bränsleförbrukningen ganska drastiskt,
6,3% enligt mätprotokollen. Om det verkligen stämmer är inte jag kapabel att uttala mig om men det är möjligt att någon i framtiden orkar reda ut saken
grundligare? Dagens dieselfordon är bättre på att acceptera diesel av avvikande karaktär p g a att det finns så många olika varianter. Bränslespridarna
är elektroniska och ställer in sig, även om dieseloljan inte är av den kvalisort man skulle kunna förvänta sig. En annan egenhet som ED10 dras med är att
det verkar vara billigare att blanda sommaretanol istället för vinteretanol. Programmet som räknar ut ”Vinst” tar hänsyn till vinteretanolens
högre pris, därför blir det billigare med sommaretanol. Därtill ska förbrukningsvinsten adderas... När det gäller inblandning av isopropylalkohol
(isopropanol, IPA) vilket också har studerats, så har man sett en märkbar skillnad i sotavlagringar i motorn. En halt av IPA, säg 1-5% gynnar
alltså dieselmotorns verkningsgrad eftersom mindre sot bildas - mera av bränslet nyttjas för framdrift istället för sotproduktion. Men istället för
IPA kan man ju lika gärna använda etanol. En intressant motsägelse eller inkonsekvens är den diskussion som pågår och alltjämt pågått, angående kraven på smörjning gällande en bensinpump respektive en dieselpump. Säger man att det är nödvändigt med en viss smörjning i en bensinpump så ställer sig många genast kritiska till detta och hävdar att om så vore fallet så borde handelsbränslet (i det här fallet bensin) redan vara anpassat med erforderliga smörjegenskaper. Säger man istället att en dieselpump klarar sig med lite mindre smörjning än vad ren dieselolja kan åstadkomma, så möts man av samma kritik fast i omvänd form: Minskar man smörjningen bara lite så kommer man att äventyra både funktionen och livslängden för en dieselpump, spridare etc. Min uppfattning är att det inte är så jättestor skillnad på en bensinpump och en dieselpump. Även bensinpumpen ska ju faktisk öka trycket några kilo - dock inte som en modern dieselpump som i vissa fall toppar 2500, fast vanligtvis ligger runt 1500 bar... Nåväl, båda konstruktionerna är byggda av stål och studerar man de inre delarna i en pump för bensin så lär man upptäcka att det även där handlar om precision. Det är bränslefilmen över dieselfördelarpumpens metallytor som möjliggör upprätthållandet av en god smörjning, men det är bränslets tryck som säkerställer att smörjningen fortskrider. Om denna film hindras av små partiklar i bränslet - då har man problem. Den vanligaste risken för att få in partiklar i bränslet är när dieseln angrips av dieselbakterier och då kommer livslängden för pumpen att förkortas. Konsensus av detta: Det får helt enkelt aldrig bildas fritt vatten i en dieseltank!
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
