HEM      SIDOPROJEKT Publicerad 2014 Ändrad 2020

Etanoldiesel - vad finns det för alternativ utöver ED95 och Diesohol?


Ju större prisskillnaden är mellan vanliga fordonsbränslen respektive nyare alkoholbränslen, desto större blir behovet av att skifta eller konvertera sitt fordon till ett annat bränsle. Det gäller även för dieselolja! Även dieselmotorer kan köras på etanol men p g a etanolens lägre värmevärde så måste det in mer bränsle. ED95 är ett ganska nytt ersättningsbränsle för dieselolja och innehåller 95% etanol - resten är tändförbättrare, korrosion och smörjtillsatser. Tändförbättrarens funktion är att göra alkoholbränslet mera diesellikt, så dieselolja i sig är en tändförbättrare om man nu blandar det med alkohol.

Ren dieselolja är egentligen inget bra bränsle - det är svårförångat och trögflytande så att det brinner ofullständigt. Blandar man diesel med bensin får man ett bättre dieselbränsle. När dieseln antänds strax efter att den sprutats in i cylindern antänds även bensinen - ty dieselmolekylerna fungerar som ”flytande tändstift”.


Vatten kan bli ett stort problem i dieseltankar. En liten mängd vatten kan orsaka en förödande bakterietillväxt som sätter igen hela bränslesystemet. Blandas bensin regelbundet i diesel existerar inte det problemet, men vattnet lär inte försvinna. För att bli av med det måste en alkohol tillsättas. Blir vattnet tillräckligt uppblandat med alkoholen kommer det även att blandas i dieseln. Etanol kan jämföras med bensin - det ökar dieselns brännbarhet. Av den anledningen borde E85 vara en lika bra tillsats i dieselolja som bensin. Till skillnad mot förr är E85 faktiskt fullt blandbar med den dieselolja som säljs för personbilar. Det är alltså inte såsom fallet är med Diesohol där man måste nöja sig med en emulsion av etanol och diesel, utan man kan blanda dagens E85 och diesel i vilka proportioner som helst. Det man kan göra är att först testa så att det verkligen stämmer med de produkter man tänkt att blanda innan man inhandlar större volymer.


Väljer man att införa etanol såsom en huvudkomponent i ett alternativbränsle istället för diesel så måste dieselmotorn det gäller konverteras - den kommer då att förbruka mer av detta bränsle, samtidigt kan etanolen kräva högre kompression vilket medför att bränslemängdkravet förblir oförändrat (verkningsgraden ökar), men detta kanske reduceras p g a bensininnehållet? Dieselpumpen lär få sämre smörjning och hur detta påverkar livslängden är svårt att sia om?


Nu upplåter jag istället denna webbsida till andra alternativa och mera vettiga etanoldieselrecept och som då är avsedda för dieselmotorer. Utöver reguljär dieselolja så kan denna sida även rymma andra biorelaterade dieselprodukter, såsom exempelvis Raps. Bönder brukar inte sällan ha löst sina bränslebehov med egenproducerad rapsdiesel, vilket ofta räcker och blir över även när utomstående vill tanka sina bilar och på så sätt spara in några kronor.

Vissa krav måste ställas för att ett bränsle ska kunna publiceras här. Etanoldieseln får inte börja skikta sig så fort det börjar bli lite kyligt ute. Temperaturen när fasseparation sker ska uppges i möjligaste mån. För att förhindra att fasseparering inträffar så kan man tillsätta IPA eller isopropanol. Denna sekundära alkohol ökar stabiliteten i etanoldiesel och minskar alltid risken för fasseparation/skiktning av diesel- och etanolkomponenterna betydligt. Andra egenheter och fakta ska finnas lättillgängligt under respektive bränsle. Detta kan handla om energiinnehåll, densitet, viskositet, pris osv.





ED65
Augusti 2014
 
80% (vattenfri) E85 uppblandad med 20% (vattenfri) Diesel
Sommartid:
Vintertid:
ED68
ED60
4 delar E85
1 del diesel

68,0% etanol
12,0% bensin
20,0% diesel
4 delar E75
1 del diesel

60,0% etanol
20,0% bensin
20,0% diesel
Värmevärde: 34,9MJ/kg
Värmevärde: 36,3MJ/kg
Vinst: 7,9%
Vinst: 9,9%
Annan information
Motstår nedkylning till -18 ºC utan skiktning. Om fukt och vatten ansamlas så ökar risken för fasseparation - skiktning i en etanol- och en petroleumkomponent som föregås av grummel.

Troligtvis den mest optimala etanoldiesel som går att anskaffa i nuläget. Räcker det med 20% diesel för att uppnå erforderlig smörjning av en ordinär dieselmotor? Med tanke på att ED95 endast innehåller några procents smörjolja så antar jag att hela 20% dieselolja bör räcka för att åtminstone hålla ihop delar, men det kan tänkas att livslängden sjunker något, speciellt för dieselpump och spridare. Beakta att det inte längre finns någon risk att vatten kan samlas i dieseltanken med en sådan här spritkonstellation. Om vatten har existerat sedan tidigare (hög risk för bakterieflora), så är nog detta en större anledning för oro. För att öka bränslets tändvillighet kan en tändförbättrare tillsättas. Exempel på tändförbättrare: Amylnitrit, Eter.




ED35
Augusti 2014
 
45% E85 uppblandad med 45% Diesel och en tillsats av 10% IPA
Sommartid:
Vintertid:
ED38
ED34
9 delar E85
9 delar diesel
2 delar IPA

38,2% etanol
6,80% bensin
45,0% diesel
10,0% IPA
9 delar E75
9 delar diesel
2 delar IPA

33,8% etanol
11,2% bensin
45,0% diesel
10,0% IPA
Värmevärde: 38,6MJ/kg
Värmevärde: 39,5MJ/kg
Vinst: 4,4%
Vinst: 5,7%
Annan information
Med hjälp av tillsatsen isopropanol (IPA) klarar även detta alternativ nedkylning till -18 ºC.

Möjlig sommarblandning om man skippar IPA och istället blandar 50/50. Skulle temperaturen plötsligt falla så kan man ha en flaska IPA i beredskap. Med 50% dieselolja torde smörjningen vara säkrad fast rent ekonomiskt så vinner man mera på att öka etanolhalten. Fördelarna är dock bättre smörjning, mindre bensin i bränslet och säkrare antändning p g a den höga dieselhalten. Sprithalten är däremot tillräckligt hög för att binda ev. vatten och hålla bakterier på tryggt avstånd från bränsletanken.




ED10
April 2019
 
90% Diesel uppblandad med 10% E85
Sommartid:
Vintertid:
ED9
ED8
1 del E85
9 delar diesel

8,50% etanol
1,50% bensin
90,0% diesel
1 del E75
9 delar diesel

7,50% etanol
2,50% bensin
90,0% diesel
Värmevärde: 43,6MJ/kg
Värmevärde: 43,8MJ/kg
Vinst: 2,7%
Vinst: 1,9%
Annan information
Det intressanta med den här blandningen är att den ska fungerar i en ordinär dieseldriven bil, utan att några förändringar ska behöva göras! Det ska alltså gå att tanka det här direkt och sedan bara starta och köra iväg.

Blandningen klarar flera minusgrader utan att sprit och dieseln skiktar sig. Vid låga temperaturer typ -10 eller -20 ºC så kan man se en skiktning när tempen stiger igen, men denna skiktning uppstår vid ytskiktet och om bränslet rörs omkring blandar sig komponenterna igen. Denna typ av fasseparation innebär inte att fordonet tar någon skada. IPA eller min tillsats ISO som ska doseras 1% ökar bränsleblandningens stabilitet (ovilja att separera).

Bränsleförbrukningen ska enligt upphovsmannen sjunka med 5-10%, därtill har personen som utvecklat och testat den här konstellationen konstaterat att de flesta moderna dieselfordon kan nyttja den. Jag (ägare av Esstronic.com) har aldrig haft någon dieselbil och kan därför inte ägna mig åt den här typen av experiment. Objektet för utprovningarna är en Saab 9-3 1.9 TDI 2008. Samtidigt som motorn tycks fungera bättre i det stora hela, minskar även risken för vattenbildning. Vidare ska den bränsletillsats jag tog fram för länge sedan: ISO (dieselkompositionen) fungera utmärkt under rådande omständigheter.




Gällande ED10: Det är mycket sällan jag erhåller olika resultat från andra motorintresserade där ute, men ibland får man ta emot tips som driver utvecklingen framåt. Detta gäller framtagningen av ED10. En person bosatt i Linköping (som önskar vara anonym), har under lång tid testat och dokumenterat olika spritkonstellationer i sin dieselbil. Olika blandningar av IPA, min tillsats ISO och E85 har stöts och blöts både under vackra och stränga klimatförhållanden. Slutligen har det gått att slå fast ett recept som alltid ska fungera. ED10 kan man väl kalla denna etanoldiesel och den skiljer sig från de andra eftersom det innehåller så lite etanol. Det intressanta med ED10 är att den ska sänka bränsleförbrukningen ganska drastiskt, 6,3% enligt mätprotokollen. Om det verkligen stämmer är inte jag kapabel att uttala mig om men det är möjligt att någon i framtiden orkar reda ut saken grundligare? Dagens dieselfordon är bättre på att acceptera diesel av avvikande karaktär p g a att det finns så många olika varianter. Bränslespridarna är elektroniska och ställer in sig, även om dieseloljan inte är av den kvalisort man skulle kunna förvänta sig. En annan egenhet som ED10 dras med är att det verkar vara billigare att blanda sommaretanol istället för vinteretanol. Programmet som räknar ut ”Vinst” tar hänsyn till vinteretanolens högre pris, därför blir det billigare med sommaretanol. Därtill ska förbrukningsvinsten adderas... När det gäller inblandning av isopropylalkohol (isopropanol, IPA) vilket också har studerats, så har man sett en märkbar skillnad i sotavlagringar i motorn. En halt av IPA, säg 1-5% gynnar alltså dieselmotorns verkningsgrad eftersom mindre sot bildas - mera av bränslet nyttjas för framdrift istället för sotproduktion. Men istället för IPA kan man ju lika gärna använda etanol.


En intressant motsägelse eller inkonsekvens är den diskussion som pågår och alltjämt pågått, angående kraven på smörjning gällande en bensinpump respektive en dieselpump. Säger man att det är nödvändigt med en viss smörjning i en bensinpump så ställer sig många genast kritiska till detta och hävdar att om så vore fallet så borde handelsbränslet (i det här fallet bensin) redan vara anpassat med erforderliga smörjegenskaper. Säger man istället att en dieselpump klarar sig med lite mindre smörjning än vad ren dieselolja kan åstadkomma, så möts man av samma kritik fast i omvänd form: Minskar man smörjningen bara lite så kommer man att äventyra både funktionen och livslängden för en dieselpump, spridare etc.

Min uppfattning är att det inte är så jättestor skillnad på en bensinpump och en dieselpump. Även bensinpumpen ska ju faktisk öka trycket några kilo - dock inte som en modern dieselpump som i vissa fall toppar 2500, fast vanligtvis ligger runt 1500 bar... Nåväl, båda konstruktionerna är byggda av stål och studerar man de inre delarna i en pump för bensin så lär man upptäcka att det även där handlar om precision. Det är bränslefilmen över dieselfördelarpumpens metallytor som möjliggör upprätthållandet av en god smörjning, men det är bränslets tryck som säkerställer att smörjningen fortskrider. Om denna film hindras av små partiklar i bränslet - då har man problem. Den vanligaste risken för att få in partiklar i bränslet är när dieseln angrips av dieselbakterier och då kommer livslängden för pumpen att förkortas. Konsensus av detta: Det får helt enkelt aldrig bildas fritt vatten i en dieseltank!
upp igen
Valid XHTML 1.0 Transitional