|
Denna sekundära alkohol har många användningsområden men framförallt nyttjas den som rengöringsmedel och benämns då industrisprit, isopropanol eller
IPA. IPA har liksom aceton stor förmåga att lösa upp eller lösa sig i andra ämnen och båda doftar angenämt. Den löser sig i alla oljor, motorbränslen
inklusive diesel eftersom IPA har längre kolkedja än vanliga lätta alkoholer, därför hör isopropyl- och även isobutylalkohol till gruppen ”tunga
alkoholer” - vilka löser fetter bra. Med hänsyn av detta används den som komponent i karburatorskydd (K-sprit), d v s den absorberar vatten och
sänker dess fryspunkt men löser även upp beläggningar i bränslesystemet. Liksom andra alkoholer är IPA bakteriedödande (mera än etanol) och av den
anledningen lämplig som tillsats i diesel, då denna alkohol även är blandbar däri. I jämförelse med etanol är IPA sämre ur fryssynpunkt, så för
bränslet E85 gör den ingen nytta mer än att den liksom aceton är öppningstidsreducerande - men är det enbart för att E85 innehåller 15%
bensin. IPA kan vara mer öppningstidsreducerande än aceton men det har framkommit att temperaturen på bränslet spelar en
avgörande roll vid bruk av IPA. Man kan konstatera att öppningstiden minskar ju varmare det blir och vid en viss temperatur är det mängden av IPA som styr
öppningstiden. IPA fungerar även dåligt tillsammans med glykoltillsatser för E85 och dess konstellationer med bensin - men i enbart bensin så bör
det göra nytta. Alkoholen IPA är den kemikalie som är mest lik ketonen aceton men IPA är dock inte lika aggressiv och heller inte lika flyktig men är det i större utsträckning än etanol, metanol och propanol. Förresten, det är märkligt att aceton ingår i våra kroppar, det som är ett så starkt lösningsmedel - ungefär som om man hade thinner i blodet... Ren IPA finns inte i svensk handel för privat bruk förutom apoteken som säljer IPA i små flaskor. Man framställer det genom hydrering av propen. Absolut ren IPA erhålls genom katalytisk hydrogenering av aceton. Då aceton saknar två väteatomer så låter man vätgas reagera med acetongas via en (förgiftad) katalysator. IPA kan avskiljas ur en saltlösning eftersom denna alkohol vägrar lösa sig i vissa saltlösningar. Blandar man exempelvis lika delar vatten och IPA så skiktar sig dessa om man tillsätter vanligt koksalt. IPA flyter då överst men lite salt löser sig dock i IPA, så nästa steg bör då bli en destillation? Den IPA som jag köpte på apoteket (teknisk) brinner med en gul och sotande låga - det är tydligen bara metanol, etanol (ren) och propanol som brinner med blå låga. Värt att nämna är att IPA liksom etanol är hygroskopisk (suger åt sig fukt), vilket innebär att man bara kan destillera IPA upp till runt 90%. Därefter måste man tillgripa andra metoder för att kunna åstadkomma en vattenfri produkt. IBA är däremot inte hygroskopiskt. IPA har som jag förstått likartade egenskaper som aceton, även när det gäller området bränsletillsatser. Det lär väl inte avdunsta lika snabbt som aceton eftersom den kan doseras i större mängder och därtill är mindre flyktig och reduktionsvillig med omgivande material. IPA har ingen tydlig gräns där dess verkan (reducering av öppningstiden) avtar såsom aceton har. Efter dosen 1% (i ren bensin) händer inte så mycket mera och tillsätter man mer IPA så skadar det ju inte då ämnet liksom etanol är en alkohol, fast med ännu högre andel bunden energi. Sålunda kan IPA överdoseras för att säkerhetsställa att den inte vaporiseras med tiden. IPA fungerar inte med DiG, d v s järnvitriol eller MCO20. Den tidigare karburatorskyddsvarianten som Biltema sålde innehöll cirka 40% IPA, resten var etanol. Utöver detta är jag osäker på om något annat var tillsatt, såsom exempelvis MEK? Något färgämne eller bittermedel fanns inte. Ganska lockande för dem som funderar i banor att använda denna nu historiska produkt till andra syften... 40% IPA med 60% etanol är dock fullt tillräckligt för att kunna lösa sig i diesel och det positiva med etanol är att det fryser vid ännu lägre temperatur än IPA. Värt att nämna är att ett ”karburatorskydd” faktiskt kan baseras på nafta istället för på sprit. Jag tycker den gamla karburatorspriten som Biltema krängde är lite av en milstolpe, vilket även var ett yppligt rengöringsmedel (för elektronik) lika mycket som bensintillsats. Ersättaren är en mer koncentrerad och dyrare variant som man med koksalt kan avskilja IPA ur. Observera att fabrikatet ”Starta K-skydd” (Jula) närmast är identisk med den gamla från Biltema (40/60)! Även andra fabrikat finns som är snarlika, såsom exempelvis Meko, Polar etc. Står det 2-propanol eller propan-2-ol, så är det IPA. 
Föregångaren som var en ovanligt ren spritprodukt
Nuvarande karburatorskydd
| ||||||||||||
