|
Ferrocen (Ferrocene) även kallat bisjärn. Är ett gulorange ganska harmlöst pulver. Svårt att framställa själv men går ibland att köpa på
nätet. Det är en ersättare för tetraetylbly och är (liksom hexamin) oktanhöjande, därmed har det även smörjande egenskaper. Det är lösligt i bensin,
diesel och etanol i sin ursprungliga form. Liksom MCO20 och en ib-tillsats så brinner det upplöst i alkohol under alstrandet av ett skönjbart gnistregn.
Den har sitt ursprung i cyklopentadiensyra och är ett cykliskt kolväte liksom bensen men istället för den sexhörnade bensenringen (hexagon) så har
pentadienringen ett hörn mindre, alltså fem hörn (pentagon) eller kolatomer. Antalet väteatomer är dock sex stycken för både bensen- och pentadienringar.
Cyklopentadiensyra erhålls som biprodukt vid krackning av petroleum. Ferrocen C5H5-Fe-C5H5 
Bensenring C6H6 Pentadienring C5H6 Ferrocen är alltså ett järnmetallsalt av cyklopentadiensyra. Jämför exempelvis järnbensoat (i¤b) som är ett järnmetallsalt av bensoesyra. Omvänt mot järnbensoat som bäst löser sig i alkoholer och inte så bra i bensin så löser sig ferrocen ganska dåligt i alkoholer men desto bättre i bensin, bensen, toluen samt aceton. Även diesel och lacknafta är bra lösningsmedel för ferrocen. 
Ofta kan man blanda det inhandlade pulvret direkt i bensin utan att några olösliga föroreningar lämnas olösta. Löser man däremot ferrocen i diesel eller alkoholer så bör man vara uppmärksam på att inte allt låter sig lösas, vilket kan innebära att ett bränslefilter efter en tid sätts igen. Separation eller filtrering kan således vara nödvändigt i vissa fall. Färgen på bränslet ändras åt det röda hållet och där förbränningen äger rum bildas en rödaktig beläggning av järnoxid. Ferrocen kan nog betraktas som huvudingrediensen i så kallade MPG-caps eller i dagligt tal: bränsletabletter. Efter ett otal tester kan jag konstatera att ferrocen tillsammans med hexamin (HMTA) inte har någon eller ringa betydelse för att åstadkomma lägre bränsleförbrukning, bortsett från detta ökar ferrocen knackbeständigheten och bidrar till mindre sotbildning. Ferrocen löser sig även bra i opolära bränsletillsatser och det är möjligt att som mest lösa 5 ml ferrocen i 100 ml A40. Andra tillsatser som kan tänkas hålla ferrocen är exempelvis, ISO, X66, AT2, hoGA etc. Bränsletillsatsen A40 kan även prepareras med omega-Fe och det utan att lösligheten för ferrocen minskar nämnvärt. Den största nackdelen med ferrocen är att järntrioxidskiktet leder ström. Det bildas två oxidtyper: den ena är
järntrioxid och den andra järntetraoxid. Tetraoxid leder inte ström vilket däremot trioxid gör. Om trioxiden får dominera runt tändstiften leder det
till kortslutning - istället för bågöverslag. Detta får till följd att gnistan uteblir - motorn misständer. Det märker man lätt och kan åtgärdas genom
att stiften rengörs/putsas. Att dosera för mycket ferrocen är alltså ingen hit och man bör vara ganska restriktiv med ferrocen överhuvudtaget. Den enda
nyttan med ferrocen som jag ser det är i så fall att blanda det i diesel, där inga tändstift går att finna.
Mitt fynd gjorde jag på eBay - 250 gram för 180 kr. Endast en återförsäljare gick att finna men priset var överkomligt. 5 ml väger cirka 2,5 gram. Den mest kostnadskrävande komponenten är dock HMTA - om du inte kan få tag på det billigt. Därefter aceton som numera är ganska dyrt. Kanske borde man tillverka HMTA och acetonet själv? Det går säker att hitta sidor om det på nätet eller Youtube.
| ||||||||||||
