|
Mina s.k. glykoltillsatser är baserade på etylenglykol. Inte renad utan den som används i kylsystemet för bilar och andra
fordon. Tydligen är det tillsatsämnena i kylarvätskan som reagerar med etanolen på ett för allmänheten okänt vis. Vi pratar om E85 här - för det
handlar förstås om alkoholer och dess outforskade egenskaper. Man kan nog säga att det är fastställt bortom rimligt tvivel att exempelvis tillsatsen G14a
mer eller mindre piffar upp det som begagnar E85. Ingen har i alla fall hört av sig och nämnt motsatsen, däremot har några erfarit samma sak som
jag! Försök dock inte undvika den dieselbaserade tillsatsen D66 (eller Di66). Mycket tyder på att vätet i naftan reagerar med tillsatsämnena i
glykolen och bidrar till effektökningen... Förutom den öppningstidsreducerande och tändförbättrande effekten medför D66 att den torra alkoholens
smörjegenskaper förbättras väsentligt. Tillsatserna minskar bränslespridarnas öppningstid vilket gör att E85 mera liknar vanlig bensin etc. Av den anledningen slipper man i vissa fall vidta åtgärder för att öka bränslemängden. Denna öppningstidseffekt spelar även stor roll vid olika tävlingsevenemang eller när man vill ha ett tillfälligt och extra stort utbyte av sitt bränsle. Effekthöjningen beror inte på att energin i bränslet har ökat utan på att detta antänder och förbränns effektivare. Viktigt när man avser att bruka en glykoltillsats är att bränslet (E85) måste vara kontaminerat med vatten, annars
upphör glykolen att verka. Av den anledningen finns det en speciell etikett för alla glykolbaserade tillsatser som innefattar - tillsats plus vatten.
Vill man dosera vatten enskilt finns denna Etikett (16,7 & 7,1). För att få mer information om
vilka glykoler man bör välja och skillnaderna sinsemellan så kan man klicka vidare till ”Kemikalier”. Tillvägagångssättet vid tillredning är att först bestämma vilken mängd av en tillsats man önskar och sedan multiplicera mängden med - komponenten genom ”summa”. Säg exempelvis att vi vill ha 0,9 liter D66 - alltså kan man bereda 600 ml diesel först (900 x 2/3). De följande komponenterna beräknas på samma sätt. För att bestämma mängden lacknafta för samma exempel, tar man 900 x 1/3 vilket är 300 ml lacknafta.
Följande effekttillsatser är baserade på koncentrerad etylenglykol och med en liten acetonkomponent. Jag utvecklade först G+ men då framtiden för denna tillsats såg mörk ut fanns behovet av en lika bra glykoltillsats men med andra komponenter. Efter många tester och lite tur såg till slut DiG (Diesel Iron Glycol) ut att vara en värdig ersättare. DiG är något vassare än G+ men har en del läskiga egenskaper, dessutom får Di66 som ingår i DiG, inte komma i kontakt med outspädda tillsatser som innehåller IPA, aceton eller glykol - under själva dosering. Trots att jag har kört flera hundra mil med DiG har ingenting negativt synts till men risken är inte helt noll och det gäller nog glykol som tillsats över huvudtaget - det är en något udda kombination. Som bekant växlar sammansättningen i E85 med årstiderna, det gör att G14a måste blandas om vid övergången från sommar till vinteretanol och vise versa. Använder man UGA så gäller det att tanka rätt delar bränsle beroende på årstid. Reglerna för hur hur man ska tanka finns nu nedtecknade i en lathund som kan laddas hem. När G14a ska omvandlas till vinterbruk multiplicerar man 0,033 med mängden G14a - ger mängd (extra) aceton. För omvandling till sommarbruk multipliceras 0,355 med mängden G14a (G9,33a) - ger mängd (extra) glykol.
Anta att du är en bilist som har en bensinbil, men som saknar förmågan att laborera med teknik, kanske helt enkelt inte haft tid eller velat sätta dig in i ämnet konvertering av en bensinbil till etanoldrift - för dig finns UGA. Denna tillsats gör att du som minst kan tanka hälften E85 och hälften E5 eller som mest 3 delar E85 och 1 del E5. Sålunda slipper man risken med en svårstartad bil när det är kallt ute, vattenbildandet i oljan får inte allvarliga konsekvenser, man slipper pölar av vatten i avgassystemet - såsom ljuddämpare etc. samt att du blir mer miljövänlig. En annan benägenhet vid en slarvig gjord konvertering är att bilen blir något svårstartad även när motorn är varm - det beror på att motorn tillfälligt överdoseras av bränsle. Inte minst så sparar man pengar, under förutsättning att E85 är billigare än bensin (med hänsyn till den högre förbrukningen E85 ger upphov till). Bränsleförbrukningen ökar, men det gör den alltid med E85 i tanken. UGA sänker inte bränsleförbrukningen i jämförelse med E45-E60 utan någon tillsats. Det har visat sig att en UGA-tillsats kan vara mycket öppningstidsreducerande. Speciellt för E45 och E60 ger UGA så litet behov av en extra öppningstid att bilen kan köras som om den vore tankad med vanlig bensin.
Övriga data:
Trots att man enligt detta diagram
har ett lägre öppningstidsbehov vid E55
så blir summan med rätt avpassad UGA-tillsats - dock inte mindre jämfört med E45 och E60.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
