Publicerad 2018
H E A T E R B O X EHB-C1 - en värmeapparat för hemmet
För en tid sedan (hösten 2017) gjorde jag slag i saken och byggde en
fullutrustad hybridvärmare för uppvärmningsändamål, främst under vinterhalvåret.
Konstruktionen skulle vara kompakt och relativt enkel att sköta (inga slangar och
flaskor som dräller omkring och äventyrar säkerheten). Valet föll på att modifiera
en Lixhult-kabinett från IKEA och då slapp jag bygga en ny låda/stomme där
bränsledunk, batteri, pumpar och slangar kunde förvaras. Resultatet blev en
bärbar EHB som trots sin litenhet ändå kan leverera en avsevärd värmeeffekt
och under lång tid dessutom. Denna tingest har flitigt används under vintern
2017-18 och fungerar fortfarande fint.
Dock fick jag göra hål i botten för att 2,5l dunken skulle få plats. Man ska ju
kunna fylla den med nytt bränsle från en riktig bensindunk också. Tror knappast
jag kunde finna en mer lämplig plåtlåda än denna. Benen får man på köpet ifall
man är lite finurlig - vänder dem och nitar fast dem istället. Då den är lite lagom
ranglig så anpassar den sig när underlaget är ojämnt - den står alltid stadigt.
Bränsleförbrukningen för två brännare i drift är cirka 35-40 ml E80N per timme
och 70-80 ml för alla fyra.
Det bör nämnas att den här konstruktionen tyvärr är direkt olämplig i miljöer
där det vistas barn eller djur. Risken för brand och ödeläggelse är överhängande
om någon råkar stöta till apparaten under drift så att den går sönder och bränsle
läcker ut. För kommersiellt syfte måste bränslet vara fritt från lättantändliga
komponenter såsom bensin och allt måste utföras robust och inneslutet,
inte på det rangliga/spretiga sätt såsom tank och brännare är arrangerade
här.
Då värmeeffekten från två brännare i drift värmer på bra i det rum man
vistas i så är det sällan man har behov av att köra samtliga. Alla brännare
nyttjar kopparspån (istället för sandbädd) som katalysator vilket minimerar
luftföroreningarna. Det som luktar är mest lampolja - ju fler brännare i bruk
desto mer lukt förstås. För att hindra bränslet att nå de två bakre brännarna
använder jag två klämmor (den billiga varianten) som effektivt stänger av
genom att slangen kläms ihop. Om jag vill kan jag med en tredje klämma
endast köra en enda brännare.
Det specifika med EHB-C1 är att den använder bränslepumpar avsedda
för RC-bruk för att transportera bränslet till och från tanken (den vita/svarta
behållaren som är placerad i centrum mellan brännarna). Tanken var
ursprungligen en burk med konserverade päron.
En pump för fyllning och en för tömning. Just detta pumpfabrikat läcker bränsle
bakåt när den inte är på, därför kan man inte använda bara en pump. Om så
vore fallet skulle bränslet långsamt rinna tillbaks till dunken igen, så till vida
man inte tänkt nyttja ventiler? Pumparna drivs av ett 12V batteri från
Biltema av litiumjonmodell. Endast mekanisk elektronik krävs för att
kunna realisera detta, dock är automatiken baserad på en timerkrets
som varannan timme fyller upp tanken med nytt bränsle. Tidsintervallet
pumpen är på kan ställas in olika för olika konstruktioner och betingelser
- vanlig cmos-teknologi och ett relä gör detta möjligt. En nackdel med
automatiken är att den kan skrämmas ganska duktigt när pumpen
plötsligt startar.
Den svarta överdelen på tanken är en rörbit (stump av avloppsrör) med
en rund polykarbonatskiva insatt. Denna tingest vilar på den röda proppen
och åstadkommer ett litet tryck ovanpå så att tanken förblir lufttät. Det
egentliga syftet med överdelen är dock att fungera som extra brandbarriär
ifall någon brännare skulle börja kasta eldsflammor invid tanken - en ren
säkerhetsåtgärd alltså. Detta scenario kan inträffa om man går förbi
lågorna som då börjar fladdra eller om man flyttar EHBn under drift.
Fästarmarna som brännarna sitter fast på är lagrade på lixhultsskåpets
tak med M6-skruv, mutter samt plastbrickor (så att inte lacken nöts bort).
Varje brännare går därför att vika inåt så att de är bättre skyddade när
apparaten ska transporteras eller förvaras under sommarhalvåret.
Slangen mellan tanken och varje brännare är införskaffad på
Conrad och av märket Kavan (207196). Då
brännaren och tankens in- respektive utlopp är 4,8 mm bromsrör
av koppar så måste man göra övergångar. Sådana kan ordnas med
krympslang, som förövrigt är mycket kemikalitåliga. Den gula
bränsleslangen för resterande dragningar är även den köpt
på Conrad (Pichler 1436845), liksom pumparna
(Modelcraft 207894).
Ladda ner kretsschema och PCB-fil: EHB-C1 Revision A-1.
Brännarkorkarna eller vad man ska kalla dem är mycket viktiga och ser till
att brännarna ej läcker dålig lukt ut i rummet vid avstängd apparat. De ser
ut som engelska björnskinnsmössor och har sitt ursprung i ett cykelhandtag
som jag fann på Bauhaus (2950997A) - de är mycket värmetåliga
och gastäta. Ovandelen på varje mössa är tätad med en rund aluminiumbit
och svart silikonlim. Eftersom bränslet E80N inte gärna bygger upp tryck i
en sluten behållare så är det inte lika viktigt att sörja för att avluftningen
fungerar. Dock bör man avlufta i driftläge då bränsle hela tiden förbrukas.
Innan avluftad luft (bensinångor) tar vägen ut i det fria passerar den en
halvlitersflaska fylld med aktivt kol. Denna plastflaska går att skymta
bakom dunken längs in i skåpet. Vid driftstillestånd kan man stänga
avluftningen med en röd liten silikonpropp. Går att finna bakom den
blåa tömningsknappen (drain).
Det finns olika sätt att designa brännartoppen så att den består av koppar. Med
mina två extrabrännare kan jag testa andra konstruktioner och istället för ett
kopparrör fungerar det även med en filterinsats av sammanpressade metallkorn
(från ett biltemabränslefilter). Detta tillsammans med en bit avlödningsfläta
(även det Biltema) ger en självsugande brännartopp av koppar.
